tisdag 9 december 2008

Sambandet mellan anatomi och mitt livs kärlek

Mat är min största hobby. Man skulle, utan att överdriva, kunna påstå att jag älskar mat. Omedelbart efter sista tuggan av det framdukade börjar jag längta efter nästa kärleksmöte. Tiden mellan dagens måltider känns mest som dryga transportsträckor.


Jag har aldrig känt mig riktigt mätt. När andra säger att dom är mätta vet jag inte vilken känsla dom upplever. Jag vill ständigt ha mer mat. Det finns alltid plats för mer. Men jag kväver mitt begär och låtsas vara mätt för att inte verka onormal. Spelar rollen till perfektion för att känna mig accepterad i mitt umgänge.


En Vegasbuffé är som att dö och komma till himmelriket för mig. Mat i alla möjliga former och färger. Här skulle jag kunna sitta i timmar och lasta in. Men eftersom jag är med vänner så lägger jag band på mig själv och kör en "låtsas-spya" efteråt så att ingen kan peka på mig, skratta och säga -den killen är sååå sick, han kan äta hur mycket som helst, vilket jävla freak.


Antingen har jag en magsäck med enorm kapacitet eller så har jag en trasig magsäck som gör att maten läcker ut till övriga kroppsdelar. Det skulle även kunna förklara mina anatomiska abnormaliteter. En pumpa har lagt sig i huvudet och en zucchini i penis. Så måste det vara.



2 kommentarer:

Johan sa...

haha, dar ser man, jag som trodde att du verkligen var galen som spydde i vegas. Men at du pa erik, vi stottar dig i vatt och torrt.

goingtoLA sa...

hemligheten är att ha med sig en liten påse med låtsasspya i bakfickan. sen är det bara att hala fram den när man behöver lägga en låtsasspya om situationen kräver det.